Ångfartygs AB Svenska Lloyd

Svenska Lloyd var det första av en serie av rederier som bildades kring 1870. När jag började till sjöss 1956 hade man följande lastfaryg med telegrafist: Adria, Algeria, Almeria, Anglia, Camelia, Campania, Gandia, Gedynia, Iberia, Industria, Lunaria, Dahlia, Massilia, Murcia, Scandinavia, Scania, Sicilia, Tunisia, Valencia Venezia, Vicia, Virginia, tankern Titania samt passagerarfartygen Patricia och Suecia med 2 telegrafister alltså 27 telegrafister. Tre av fartygen var på under 1600 brt och var därmed inte skyldiga enligt SOLAS att mönstra telegrafist.

Lasterna var styckegods och bulk såsom fosfat . Några båtar hade kylrum och vegetabiliskoljetankar. Under sommar månaderna tog man också ett begränsat antal passagerare. Det kunde röra sig om upp till 8 st. Västra Medelhavet var den viktigaste traden för Svenska Lloyd. Typiska hamnar var Leixoes, Lissabon, Casablanka, Oran, Alger, Barcelona Marseile, Savona, Genua och Rijeka. Att komma från stenfarten på Nordatlanten till Medelhavet var fantastiskt.

Befälhavaren ägde spriten ombord och vid befälhavarbyten fick den tillträdande befälhavaren köpa spriten. En prislista från ett befälhavarebyte på s/s Murcia finns på denna Länk.

Skepparen och överstyrman brukade få sprit i gåva från agenterna. Vid ett sådant tillfälle så fick jag en låda konjak av skepparen och jag blev mycket glad tills jag upptäckte att ombord var det bara kocken som drack Calem konjak. Flaskorna slutade som stuvarbrännvin i Göteborg.

Svenska Lloyd var kända för att vara ekonomiska och vindrutetorkaren kallades för Lloyd radar. Jag upplevde aldrig att rederiet var sparsamt mot oss ombordanställda men fartygen var små och avtalslönerna därefter. Jag trivdes med båtarna , folket ombord , traden och rederiet.

Kommandobryggan Svenska Lloyd